LSS-lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
LSS i praktiken
Var har vi varit, var är vi och vart vill vi?
Vi får inte glömma vårf historia. För att möta framtiden behöver vi utgå från var vi är och ha kunskap om var vi varit.
N'är vi skulle gör en föreläsning för konferensen "Framtidens LSS" i Stockholm i september i år så valde vi därför att blicka tillbaka. Men också att presentera en tankemodell om värderingar och beteende.
Filmen är 18,3 minut lång.
LSS
I LSS finns en beskrivning av 3 personkretsar.
Det är en handläggare som bedömer om personen tillhör någon av personkretsarna.
Att tillhöra någon av personkretsarna innebär inte per automatik att man har rätt till stöd enligt LSS.
Alla personkretsar har heller inte rätt till alla insatser.
Tre personkretsar
Det finns tre olika personkretsar:
-
Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
-
Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
-
Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Att få leva som andra
Enligt FN-konventioner som Sverige förpliktigat sig att följa hör delaktighet i samhällslivet till de mänskliga rättigheterna.
Delaktighet hör också till de övergripande målen för allt arbete med individuellt stöd och andra uppgifter med stöd av LSS. Enligt 5 § LSS ska verksamheter enligt lagen främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.
Målet ska vara att den enskilde får möjligheten att leva som andra.
